måndag 20 september 2010

Tandis



Sitter här och tycker synd om mig själv, har just varit till tandläkaren och dragit ut en tand. Usch, men det var tvunget. Så kan det gå!

Jag får inte äta och dricka förrän om några timmar, och får inte svälja så mycket. Jag får börja äta och dricka lite grann när bedövningen har släppt. "Det kan uppstå svullnad och blåmärke i ansiktet och ner mot halsen" står det i informationsbladet. Jag får vänta och se.

Uschiamej!

lördag 18 september 2010

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen i Malmö är lite jobbig. De har inget bra kösystem och inga nummerlappar som visar när det är min tur. Hela systemet bygger på att man ska höra.

När jag kommer in till arbetsförmedlingen, står en kvinna (eller en man för den delen) i entrén och skriver ner mitt namn på en lapp och lägger i en hög med andra lappar. Jag får sitta ner och vänta i väntrummet.

En arbetsförmedlare kommer ut ur sitt kontor, går fram till kvinnan i entrén och hämtar en lapp ur högen och ropar upp det namnet på lappen. Jag hör inte när de ropar upp namnet, men jag brukar titta noga på de andra personerna i väntrummet. Om någon av dem reser sig upp och går mot arbetsförmedlaren, så förstår jag att det inte är min tur än.

När ingen reser sig upp och ingen reagerar när arbetsförmedlaren ropar upp namnet, så förstår jag att det är min tur. Ibland reagerar jag för sent, då får jag gå fram till kvinnan i entrén och förklara att jag inte hörde. Som tur är så får jag en ny lapp och visas direkt till någon arbetsförmedlare.

Så har det varit när jag gått till arbetsförmedlaren. Lite jobbigt. Men senaste gången, sade jag direkt att jag inte hör om någon ropar upp mitt namn, då fick jag gå direkt till en arbetsförmedlare. Då slapp jag osäkerheten att gissa om det är min tur eller inte.

Arbetsförmedlingen har gått tillbaka minst 10 år i tiden, tycker jag. De borde vara lite mer modernare med nummerlappar istället! Precis som bankerna och posten har nuförtiden.

söndag 12 september 2010

Tolkcentralen Norrbotten vs Skåne

På måndag ska jag på ett informationsmöte på Arbetsförmedlingen, mötet handlar om jobbsök. Det som jag blev mest glad och förvånad för är Tolkcentralen. Jag bokade tolk ca 2 veckor före mötet. Några dagar senare meddelade Tolkcentralen mig att jag ska få tolk.

Vad bra! Jag visste inte att Skånes Tolkcentral har ändrat sina rutiner. De brukar bara meddela om tolk INTE kommer. Men den här gången meddelade de att tolk SKA komma. Har Skånes tolkcentral ändrat sina rutiner? Intressant!

Kanske Skånes tolkcentral har tagit efter Norrbottens Tolkcentral? Tolkcentralen i Norrbotten brukar alltid meddela om tolk kommer eller inte kommer. Det är tryggt för döva att veta i förväg om tolk kommer eller inte kommer.

När jag flyttade till Skåne, så blev jag förvånad att Tolkcentralen i Skåne har annan rutin än i Norrbotten. De meddelade bara om tolk INTE kommer, oftast samma dag som mötet ska vara. Ibland kommer jag till ett möte och står och väntar på tolkar. Men ingen tolk kommer, och sen får jag meddelandet att det inte kommer tolkar. Det var lite jobbigt och otryggt. Onödigt att komma till mötet om det inte finns tolkar. Det har jag saknat från Norrbotten-tiden, att man fick veta i förväg om tolkar kommer.

Men nu har visst Skånes tolkcentral ändrat sina rutiner, nu meddelar de att tolkar ska komma. Det känns tryggare så. Bra att Skånes tolkcentral börjat göra likadant som Norrbottens tolkcentral!

måndag 3 augusti 2009

I dina kläder




Är gräset grönare på andra sidan stängslet?
Är livet verkligen bättre någon annanstans?

Singeltjejen Vicky har allt, ett supertrendigt jobb, bra ekonomi och går på fester med sin häftiga pojkvän. Men hon skulle hellre vilja bo på landet i ett hus med man och barn.
Amber har precis det som Vicky längtar efter, en man, barn, flott hus, barnflicka och bil. Men Amber saknar livet som singel, gå på fester och kunna göra precis vad hon vill. Så hon svarar på Vickys annons om att byta liv för ett tag.

Jag har läst boken ”I dina kläder” av Jane Green. De första 10 sidorna var lite tråkiga att läsa, men sen tog romanen fart och jag läste hela natten. Boken handlar om den engelska singeltjejen Vicky och Amber, amerikansk hemmafru, som byter liv med varandra i några veckor.

Amber får åka till England och uppleva engelsk kultur, arbeta på Vickys arbetsplats, bo i ett vanligt engelsk hus, använda Vickys kläder och vara precis som en vanlig tjej.
Och Vicky åker över till USA och får uppleva ett lyxliv i ett lyxhus med pool och smaka på livet som hemmafru. Riktigt roliga kulturkrockar uppstår, och Vicky ändrar sin uppfattning om livet som gift hemmafru.

Intressant, det skulle vara kul att få byta liv med någon för ett par veckor! Uppleva någon annans kultur!

Undras hur en amerikansk hemmafru bor? Hur bor en desperat hemmafru?
I boken stod att Amber bodde i området Highfield. Undras om det området finns på riktigt?
Kollade i Google Maps. Kan detta vara verklighetens Highfield?


Eller så här?

Oj, detta område ser perfekt ut med perfekta nyklippta gräsmattor och perfekta träd!
Hålla skenet uppe av ett perfekt liv?

Eller kanske bor den desperata hemmafrun så här? Som i tv-serien ”Desperate housewifes".

Kul att kunna se hur det ser ut i verkliga livet med Google Maps med bilder på gatunivå! Nästan som att vara där och se hur det ser ut!

tisdag 19 maj 2009

Recension av filmen "1408"

Ja, nu har jag sett filmen "1408" på dvd. Väldigt spännande film, en riktig rysare och jag fick kalla kårar av den filmen. Skrämmande. Filmen handlar om ett hotellrum (rum nr 1408) där det spökar för fullt med onda andar och onda krafter och allt möjligt.

En man, spökjägaren Mike, åker dit för att undersöka saken. Hotellägaren vägrar ge honom rumsnyckeln, och han får inte gå in i rummet. Det har skett 56 dödsfall i det rummet sen hotellet startades, och ingen överlever mer än en timme i rummet, berättar hotellägaren för spökjägaren. Efter stark övertalning av Mike, går hotellägaren med på att ge honom nyckeln till rum 1408.

Mike går in i rummet, och snart händer det saker som leder till att Mike försöker fly från rummet, men det går inte eftersom han är fast inne i rummet. Filmen är baserad från en bok av Stephen King, och det vet man ju hur bra skräckböcker han skriver. Filmen är lika bra som hans böcker.

Nu är det så att jag faktiskt jobbar på ett hotell. Jag kollar rummen, städar efter gästerna, både innan de checkar in och efter att de checkat ut, servar gästerna osv. Jag kom att tänka på ett rum, nr 19, som vi har här på mitt hotell. Jag kollade rumsuthyrningsstatistiken för rum 19, och den har inte blivit uthyrd på länge. Ingen gäst har bott där sen i ifjol höstas. Undras varför? Alla andra rummen blir uthyrda, men inte just det rummet. Kusligt.

Nu när jag har sett filmen så börjar det bli kusligt att vistas i det rummet. Hmmm.... Undras om man vågar gå in i det rummet? Eller har jag för livlig fantasi? Hi hi...

Nä, nu ska jag inte skrämma upp er, annars kanske ni inte vågar boka rum hos oss! Hi hi


torsdag 2 april 2009

1:a april-skämt

Igår surfade jag på Youtube och skulle läsa några vloggar, då drabbades jag av detta:


Ser ni vad som är fel med bilden? Den är upp- och ner! Youtube hade vänt på alla videor och all text. Först tänkte jag: "Va? Något fel på min skärm?" Sen förstod jag att det var ett aprilskämt. Den var kul!
Sedan läste jag i Malmö City, och där stod det att Obama var på blixtvisit i Malmö. Det trodde jag inte på, förstod direkt att det var ett aprilskämt. Och det var det, ett aprilskämt, som det stod i tidningen idag.

onsdag 21 maj 2008

snart födelsedag

Min pappa frågade mig vad jag önskar mig i födelsedagspresent. "Jag vet inte, samma gamla vanliga antar jag" svarade jag till honom. "Då skickar jag pengar istället, så får du köpa det du vill ha" skrev han i sms till mig. Ja, det är väl det enklaste sättet.